.

Idag mår jag betydligt bättre. Även om jag fortfarande känner mig arg och sviken så vägrar jag att låta en sådan idiot bräcka mig! Han kan fortsätta köra sitt race, det enda han gör är att smutskasta sig själv. Jag kan äntligen se honom ur rätt perspektiv och frågar mig daligen vad jag egentligen sysslat med det senaste halvåret? Hur jag har kunnat stanna kvar hos någon som behandlat mig så illa. MEN - jag vet att det bara är dumt att ångra och älta så det enda jag gör är att släppa och fortsätta promenera på min väg. Jag tänker iallafall gå rakryggad med hedern i behåll, det är det bästa och starkaste jag kan göra.

Jag stod på skoltoaletten idag och en tanke slog mig. När jag tittade mig själv i spegeln så insåg jag hur mycket jag har växt i mig själv bara den senaste månaden. Jag kunde inte låta bli att le och känna mig så otroligt stolt över mig själv.

"Ja ja ja", kanske någon stackars jantelagsmänniska tänker nu. "Skryt på du". Men vet du - jag struntar faktiskt i det. Jag tänker inte leva i ett samhälle där jag inte får ge uttryck för det jag känner, oavsett om det är riktat mot mig själv eller mot andra. Just nu trivs jag så förbaskat bra med mig själv och det tänker jag fortsätta att göra!
Ibland behövs det bara en spark i röven och sen är man på banan igen. Och det är så jävla viktigt att alltid tro på sig själv - för om man inte själv gör det...vem ska då göra det?

...för även om jag kände att det mesta var förjävligt för bara några veckor sedan så ser jag nu solsken igen, vilket jag verkligen inte trodde att jag skulle göra. Nu tror jag mer än någonsin på meningen att "ingenting är omöjligt, bara olika svårt".