.

När jag var yngre så trodde jag på ödet. Jag var säker på att vägen jag gick på redan var förutbestämd och att allting hände av en anledning. Människor kom in och vissa gick ur mitt liv men efter många tårar så tänkte jag mest att "jaha, då var det meningen att det skulle bli så". Det var ganska skönt att tro på ödet. Precis så skönt som det sedan kändes när jag blev troende. Det var tryggt att aldrig behöva känna sig ensam eftersom jag var stensäker på att Han såg mig, var jag än gick.

Idag tror jag varken på ödet eller på Gud. Jag tror inte på ödet på grund av en händelse jag var med om för några månader sedan, då jag verkligen fick inse att jag faktiskt hade ett val, ett val som skulle påverka mig för resten av mitt liv. Jag slutade tro på Gud på grund av all orättvisa jag har fått se. För mig är det för svårt att förstå varför inte Gud rycker in när han märker att vi människor inte lyckas hantera den egna viljan han givit oss. Därför väljer jag att inte tro. Hade det funnits en Gud så hade han inte låtit halva jordens befolkning svälta, han hade inte låtit människor vara med om så förbaskat grymma saker som vi blir utsatta för. Så för mig är det enkelt.

Jag har hittat en ny tro. En tro som fungerar perfekt för mig. Tankens kraft. Jag är övertygad om att vi blir det vi tänker och att sjukdomarna vi drabbas av har vi själva skapat. Tänk er själva. Vi vaknar upp på morgonen. Oftast är vi skitsura och vill inget hellre än att kasta telefonjäveln i väggen. Vi snoozar tills den absolut sista minuten och inser sedan att vi har en kvart på oss tills vi måste stå vid busshållsplatsen. Vi stressar upp. Hittar inte tröjan vi vill bära idag. Kastar ut hela garderoben. Där. Där låg den. Sminkningen blir kass och frukosten skippar vi. Tiden räcker inte till. När vi halvspringer till bussen förbannar vi oss själva för att vi låg kvar i sängen.

Och där började dagen dåligt.

Antagligen fortsätter den så. Mitt under all stress så missade vi att ta med oss hemtentan som låg på skrivbordet så läraren blir irriterad och vi surar tillbaka och tycker att hon borde "fatta". I matsalen bjuds det såklart på vår hatmat och i ren protest struntar vi i att gå till dit och köper argt en choklad i caffis istället.

Ni förstår min poäng va? Att vår attityd till det hela kan förändra allt.

Så ofta jag kommer ihåg skriver jag en "jag är bra-bok", Mia Thörnbloms rekommendation. För några månader sedan så skrev jag en grej på hjälplistan som sitter kvar i mig vareviga dag. Jag skrev; "hjälp mig att komma ihåg att skratta imorgon". Och vet ni vad? Varenda gång jag skrattar så tänker jag på det jag skrev, vilket gör att jag känner mig tacksam för skrattet och ser det som en underbar härlig bonus.

Jag vet att vi kan styra så enorm mycket med hjälp av tankens kraft. Bestämmer jag mig för att ha en bra dag så kommer jag se varenda bra grej runt omkring mig. Eftersom att jag då är så inställd på att ha en bra dag så noterar jag just dessa härliga saker, så som leendet busschauffören ger mig eller den oväntade kramen från en bekant jag träffar på stan.

Jag försöker i den mån jag kan att förändra mina egna tankar. Jag har lagt den positivaste låten jag har som alarmsignal och när jag hör melodin ringa så tänker jag ut några anledningar till varför jag vill gå upp ur sängen idag. En anledning som automatiskt ploppar upp i mitt huvud varje morgon är; "jag vill skratta idag". Och redan där i sängen har jag format dagen. Jag har bestämt mig för att ha en fin dag.

Vi kommer så jäkla lång med den här strategin. Prova, det är åtminstonde värt ett försök.

Så, nu har jag lättat lite på mina tankar. Om du vill veta mer om det här så läs boken "The Secret" eller "Du kan hela ditt liv". De finns att köpas i stort sätt överallt, annars går dem att beställa via nätet. De är mina nya biblar.