.

Jag vet att jag är tråkig som aldrig skriver och när det väl händer så handlar det alltid om samma sak. Mina djupaste känslor. Oftast kärleksrelaterade. Dålig kärlek och bra kärlek. Smärta och svek. Glädje och lycka. Egentligen vet jag inte varför jag alltid skriver om just det - varför jag inte bara kan vara som alla andra och skriva vad jag har gjort idag och vad som ska hända imorgon. Jag antar att det är för att det får mig att känna mig ganska färglös.

Jag bor i min lägenhet nu iallafall. Den är underbar och jag trivs som fisken i vattnet. Känner av harmonin här. (eller om det är i mig själv?). Snart börjar jag jobba. Jag är otroligt nervös och är rädd att inte klara av det men jag har fina människor runt mig som stöttar och peppar.

Löjligt kär är jag också. Bubblar i mig hela tiden. Han är så fin... Åh. Om ni bara visste. Bara hans lukt gör mig svag. Kan inte låta bli att fälla några tårar när jag skriver det här. Känner mig så lyckligt lottad. Jag har träffat någon som gör mig hel. Han är rätt. Rätt för mig. Jag bara vet det. Och jag hoppas han vill dela livet med mig precis som jag vill göra med honom. Mitt fina hjärta.