Got to know for sure
Här har jag världens bästa kille och han väljer mig. Han vill vara med mig. Jag vet det. Han har bekräftat det. Varför kan jag då inte bara lita på det? Jag är så van att bli lämnad för det lilla minsta så om jag har en dålig dag och snäser lite så tror jag på en gång att han tröttnar på mig.
Kärlek är ingen garanti och man har egentligen bara varandra till låns. Kanske är det det som skrämmer mig. Jag vet att han är rätt för mig. Och jag vet hur ont det gjorde att bli lämnad av mitt ex, trots att vår relation var usel. Jag vill inte ens föreställa mig hur det skulle kännas att bli lämnad av min prins. Trots så kort tid ihop så har han kommit till att betyda allt för mig.
Så ikväll slår jag lite på mig själv och slickar mina sår.
(Egentligen har jag en fantastisk dag - bara så att ni vet. Jag hade mina första lektioner idag och det gick underbart. Och jag har världens finaste kille så jag förstår inte vad jag sitter här och klagar om. Och i skrivandets stund vill jag bara radera allt jag precis skrivit, men samtidigt så kommer ju trots allt det här från hjärtat.)
Vad bygger din rädsla för att bli lämnad måntro? Känns som om det kanske hänger med sen din barndom;-( Som jag sagt tidigare till dig, så kan du inte dra alla över samma kam! Alla eller rent ut sagt INGEN är som ditt ex var emot dig. Det finns inga människor som vill så ont som han ville dig. Han kunde lämna dig om ni grälade men det är inte ett normalt beteende!!! Du måste inse att det du nu har kan kanske vara förevigt om ni båda två vårdar den ömt och med respekt gentemot varann. Du och han är på något sätt tvillingsjälar, tycker jag. Ni är så kloka och kärleksfulla och vill ge den andre så mycket men samtidígt så är ni nog båda rädda för att bli sårade. Eller? Jag kan ha fel! Ge och ta- ingenting varar för evigt men det blir enklare om du släpper din tanke på att han ska gå ifrån dig. I kärlek finns ALDRIG någon garanti, precis som du säger. Ni vill det här och med varann just nu, se då till och släpp tanken på att något ska bli fel. Ni är inte bara 2 som skall fungera-för ni är ju 3! Vad jag kan säga efter det jag upplevt är att ni har hittat 'hem' <3 Ni kommer att lyckas i livet-tillsammans, det tvivlar jag inte på. Han ger dig så mycket kärlek och bevis på att det är dig han vill ha- så lova mig att inte tvivla på det han säger och gör. Om det inte vore allvar från hans sida så skulle han med all säkerhet inte släppt dig inpå hans andra lilla allt här i livet så snabbt! Ta hand om det här och lite på den kärlek du får. Alla par tjafsar men det hör till för att vi skall hitta varann och känna tillit och respekt. Hitta varandras gränser! Du behöver mycket andrum och få slappa det är på något sätt du! Hans sätt kanske är att spela?! men alla måste vi få egentid på nått sätt utan att vi skall känna oss osäkra för att vi tar den tiden till oss själva. Oj vad långt det blev.. Lita på din intution (stavfel?) och lev i nuet. Se all lycka som flödar runt dig just nu och var glad för det! Släpp den hemska tanken och tro på den du är och på hans ord. Du är så underbar Pernilla och du är värd ÄKTA kärlek till 100%. Saknar dig.....Puss & bamse kramar till dig<3
