.

undrar hur fan man kan vilja ha in fler flyktingar. vill man inte se sina barn o barn barn växa upp, för de kommer man inte få göra då. ju mer negrer o utlänningar desto mera bråk, om du aldrig sätt på efterlyst så e de nog dags. bara utlänningar som e skyldig till allt...... blir så jävla arg o se att man kan få pris för ngt sånt du får.

Hejsan fina ni.
Jag vet, jag har varit en kass bloggare på senaste. Har inte ens en bra ursäkt att komma med!
Hur som helst. Nu skriver jag!

Idag var jag på möte med skolan. De tyckte, för mitt eget bästa, att jag borde gå "ett fjärde år", som de så fint uttrycker det. Jag sa blankt nej. Aldrig i mitt liv. De ska nog få se att jag klarar av det här. Sen ska jag stå där på balkongen på studentdagen och vara stoltast av alla! Jag ska visa dem.

Ni har säkert inte missat att jag vann MR-priset. Stort tack till alla som röstade på mig. Det känns grymt.

Jag mår bättre nu.
Det går uppåt.

Det finns inte många känslor som jag ogillar så starkt som tomhet. Du vet, då det känns som att det inte spelar någon roll vad du gör, hålet försvinner ändå inte. För något år sedan kunde den här känslan dyka upp från ingenstans och då hade den egentigen ingen grund så därför var den enklare att hantera. Så är det inte längre.
Idag vet jag varför det gör ont och jag vet vilka tankar jag borde blockera för att det ska kännas mindre men jag kan inte det. Så istället så fastnar jag i det här enorma jäkla hålet som känns omöjligt att klättra upp ur. Jag skulle egentligen bara vilja skrika och skrika tills luften tog slut. Men var gör man det utan att riskera att någon hör och ringer polisen?

Jag vet, jag vet. Häromdagen predikade jag för er om tankens kraft och att man blir det man tänker men ibland är det faktiskt bara så ruskigt skönt att må dåligt också. Att bara få gråta och sitta i sin lilla vrå och slicka såren.

Vissa dagar mår jag såhär. Andra dagar inte.
Men ikväll är en sådan kväll då jag bara vill ligga under täcket med Melissa Horn i öronen och höra meningen "du fick för stor del av mitt liv, jag kunde inte andas till slut" gå på repeat.

Godmorgon.
Jag sitter på vardagsrumsgolvet och skriver som en tok på min handbok om asylprocessen! Det känns skönt för jag har faktiskt inte så jättemycket kvar att skriva. Några timmars jobb kvar kanske...

Har jag tid så ska jag träffa Sandra idag, fina människa! Jag tycker så otroligt mycket om henne! Därefter skulle jag behöva gå och träna lite.

Först och främst vill jag säga grattis till underbara Ronja som klarade teoriprovet! Bra gjort gumman!

Sedan vill jag länka till Annies tänkvärda inlägg om "trasiga människor". Klicka här.

Godkväll ni fina som läser.

Min dag blev (inte idag heller) som jag planerat. Men tur är väl det ibland? Jag och Adrian tog en promenad hem till farmor och farfar. När vi kom fram så åkte vi istället till Ingela och fikade. Åh, det var en sån fin julstämning med glögg, pepparkakor, julmusik och massa ljus. Jag älskar julen. Jag har så svårt att förstå hur man kan tycka illa om det här mörkret. Det är ju nu vi har alla chanser att bara vila och bara... vara. Hur kan man inte njuta av det? Jag menar, sommare och ljuset kommer, det är ju en garanti och inte bara en förhoppning.

Sen kom vi tillbaka till farmor och farfar och då satte jag mig och pluggade. Blev bjuden på farmors supergoda mat också. Underbart! <3. Ikväll har jag sett fotbollsmatchen och städat rummet.

Förresten, jag vill bara dela med mig av något så sjukt peppande:
"I'm not afraid, I was born to do this".

Sov gott du!

Igår var inte alls min dag och jag tyckte det mesta bara kändes jobbigt och ledsamt. Idag känns det ungefär likadant. Igår grät jag för första gången på alldeles för länge. Det kändes lite som att bubblan sprack och allt fick rinna ut, vilket var otroligt behövligt.

Även fast att jag vet att "alla har ansvar för sitt eget liv" så har jag svårt att nöta in det i min hjärna. Det är därför, jag många gånger sätter andras behov framför mitt eget så att det i slutändan blir jag som lider. Den här gången kan jag inte göra det, jag måste vara egoistisk, för det är det smartaste jag kan göra just nu.

Ibland önskar jag att jag slapp skriva såna här kodinlägg, då ni förstår lite, men inte allt. Ibland vill jag bara forsa ut orden, med namn på personer och hela baletten, men jag kan inte göra det. Det här är trots allt en allmän blogg.

Hur som helst. Nu skördar jag min farm och strax ska jag göra färdigt ekonomiarbetet.
Ha en fin dag.

Idag är det fredag, fina fina fredag. Fredagar har alltid varit min officiella slappardag och jag älskar det! Idag har jag mest tagit det lugnt. Gick upp sent, pluggade lite, träffade Karolina ett tag, tränade och sen hem till Idol. På tal om idol, herregud vad Erik är bra! Han är av världsklass! Han är en värdig vinnare.

Nu sitter jag i vardagsrummet. Pappa snarkar i rummet intill, Zebastian och hans flickvän fnittrar ikapp och är sådär allmänt söta som ett ungt kärlekspar är och Adrian sussar gott. Jag tänker avsluta min fredagskväll med att plugga. Låter super va? Nåja, det måste göras. Sen ska jag dra täcket över huvudet och sova gott.

Godnatt.

Idag är jag superglad! Jag är en av de fem utvalda till MR-priset på Gotland -09! Så in och rösta med er! Man behöver inte vara medlem på helagotland.se utan det är bara att klicka på namnet. Klicka HÄR!

http://helagotland.se/nyheter/artikel.aspx?articleid=5657085

När jag var yngre så trodde jag på ödet. Jag var säker på att vägen jag gick på redan var förutbestämd och att allting hände av en anledning. Människor kom in och vissa gick ur mitt liv men efter många tårar så tänkte jag mest att "jaha, då var det meningen att det skulle bli så". Det var ganska skönt att tro på ödet. Precis så skönt som det sedan kändes när jag blev troende. Det var tryggt att aldrig behöva känna sig ensam eftersom jag var stensäker på att Han såg mig, var jag än gick.

Idag tror jag varken på ödet eller på Gud. Jag tror inte på ödet på grund av en händelse jag var med om för några månader sedan, då jag verkligen fick inse att jag faktiskt hade ett val, ett val som skulle påverka mig för resten av mitt liv. Jag slutade tro på Gud på grund av all orättvisa jag har fått se. För mig är det för svårt att förstå varför inte Gud rycker in när han märker att vi människor inte lyckas hantera den egna viljan han givit oss. Därför väljer jag att inte tro. Hade det funnits en Gud så hade han inte låtit halva jordens befolkning svälta, han hade inte låtit människor vara med om så förbaskat grymma saker som vi blir utsatta för. Så för mig är det enkelt.

Jag har hittat en ny tro. En tro som fungerar perfekt för mig. Tankens kraft. Jag är övertygad om att vi blir det vi tänker och att sjukdomarna vi drabbas av har vi själva skapat. Tänk er själva. Vi vaknar upp på morgonen. Oftast är vi skitsura och vill inget hellre än att kasta telefonjäveln i väggen. Vi snoozar tills den absolut sista minuten och inser sedan att vi har en kvart på oss tills vi måste stå vid busshållsplatsen. Vi stressar upp. Hittar inte tröjan vi vill bära idag. Kastar ut hela garderoben. Där. Där låg den. Sminkningen blir kass och frukosten skippar vi. Tiden räcker inte till. När vi halvspringer till bussen förbannar vi oss själva för att vi låg kvar i sängen.

Och där började dagen dåligt.

Antagligen fortsätter den så. Mitt under all stress så missade vi att ta med oss hemtentan som låg på skrivbordet så läraren blir irriterad och vi surar tillbaka och tycker att hon borde "fatta". I matsalen bjuds det såklart på vår hatmat och i ren protest struntar vi i att gå till dit och köper argt en choklad i caffis istället.

Ni förstår min poäng va? Att vår attityd till det hela kan förändra allt.

Så ofta jag kommer ihåg skriver jag en "jag är bra-bok", Mia Thörnbloms rekommendation. För några månader sedan så skrev jag en grej på hjälplistan som sitter kvar i mig vareviga dag. Jag skrev; "hjälp mig att komma ihåg att skratta imorgon". Och vet ni vad? Varenda gång jag skrattar så tänker jag på det jag skrev, vilket gör att jag känner mig tacksam för skrattet och ser det som en underbar härlig bonus.

Jag vet att vi kan styra så enorm mycket med hjälp av tankens kraft. Bestämmer jag mig för att ha en bra dag så kommer jag se varenda bra grej runt omkring mig. Eftersom att jag då är så inställd på att ha en bra dag så noterar jag just dessa härliga saker, så som leendet busschauffören ger mig eller den oväntade kramen från en bekant jag träffar på stan.

Jag försöker i den mån jag kan att förändra mina egna tankar. Jag har lagt den positivaste låten jag har som alarmsignal och när jag hör melodin ringa så tänker jag ut några anledningar till varför jag vill gå upp ur sängen idag. En anledning som automatiskt ploppar upp i mitt huvud varje morgon är; "jag vill skratta idag". Och redan där i sängen har jag format dagen. Jag har bestämt mig för att ha en fin dag.

Vi kommer så jäkla lång med den här strategin. Prova, det är åtminstonde värt ett försök.

Så, nu har jag lättat lite på mina tankar. Om du vill veta mer om det här så läs boken "The Secret" eller "Du kan hela ditt liv". De finns att köpas i stort sätt överallt, annars går dem att beställa via nätet. De är mina nya biblar.

Ja, jag vet. Se vad jag gör mig beredd framför kameran. Jag är så sällan med på kort nu förtiden så jag tänkte att jag kunde bjuda på en bild på mig själv som är tagen ute i Slite igår.

Och, well, Slite... Det var mysigt. Vi skulle börja med att ta fyra bilder. En som skulle representera mig själv, en om gruppen, en Gotland - och en Sverigebild. Därefter skulle vi presentera bilderna och våra tankar kring dem. Efter det satte vi oss och fikade på supermysiga fiket Humle & Dumle. Älska älska älska! Sedan satt vi och diskuterade normerna i Chile, de oskrivna reglerna och våra förväntingar och mål med resan. Kvällen avslutades med att vi åt god mat och såg en inspirerande dokumentär.

Det här med förarbetet inför en resa är något av det absolut viktigaste, om du frågar mig. Det är så otroligt behövligt att vara väl förberedd när man kommer ner till ett annorlunda land, allra helst för sin egen skull. Så nu har vi några böcker vi ska läsa, besök av bland annat chilenska ambassadören och föreläsningar att lyssna till. Det känns bra. Visserligen känner jag mig lite nervös för jag känner knappt en kotte av de jag åker med... Men, jag brukar ju inte vara den som har svårt i sociala sammanhang.

Idag ska jag plugga. Har bestämt mig för att göra färdigt mitt ekonomiarbete, oavsett hur många timmar det tar. Efter det ska jag åka till gymmet och sen vill jag krama min fina vän Karolina. Jag har sagt att hon är mitt guld va? Jag skulle kunna göra allt för henne.

Ha en fin förmiddag!

Godmorgon fina du.
Har sovit i sju härliga timmar och nu är jag reda att möta dagen!
Ska sätta mig på ett fik nu och äta lite frukost, bussen till Slite går halv elva!

Ha en bra dag!

Vet ni vad? Det går bättre nu. Även om jag trodde att jag skulle gå under på grund av allt jobbigt som jag har gått igenom den senaste tiden, så börjar faktiskt saker och ting lösa sig nu. Det var länge sen jag kände mig så stabil som jag gör nu, för även om jag har många jobbiga känslor kvar att känna så börjar jag lita mer på mig själv igen. Det gjorde jag inte för bara några veckor sedan. Jag vill inte påstå att jag mår bra, men jag mår verkligen bättre än vad jag gjorde förut och även om det stundtals gör förbannat ont så överlever jag.

Det är en häftig känsla. Att faktiskt inse att man är så pass stark att man klarar sig utan någon eller något man förut trodde att man skulle dö utan.

Ska jag vara ärlig så trodde jag inte att jag skulle fixa det den här gången, så långt ner hade jag dalat. Efter så många misslyckade försök så gav jag nästan upp men tack vare alla fina människor runt mig som trodde på mig till hundra procent... så gick det. Och jag är alla evigt tacksam.

Sådär, nu har jag rensat känslorna lite. Idag har jag pluggat, pluggat och gissa vad? Pluggat. Jag har åtminstonde kommit en bit på väg nu så det känns skönt. Efter kvällsmat så tog jag och mamma en promenad runt Vibble, jätteskönt! Sedan åt vi supergoda bullar som mamma hade bakat. Vilken toppenmamma jag har! <3

Nu ska jag skörda min farm (haha) och göra lite härliga yogaövningar sedan ska jag krypa ner i min härliga säng och sova gott! Imorgon ska jag och gänget som ska till Chile i mars ut till Slite för övernattning. Vi ska lära känna varandra - toppenbra för mig som knappt känner en kotte!

Puss!

Jag vill berätta lite om auramålning. Det går till som så att jag ställer mig mot en ljus vägg och auramålaren tar en bild på en kropp och målar färger som hon ser runt mig. De olika färgerna symboliserar olika saker. Det var helt sjukt intressant och verkligen något jag ska göra igen! En riktig själv-kick eftersom hon tydligt förklarar vad jag behöver jobba med i mig själv.

Hon såg tydligt hur mycket ilska jag hade i mig. Det är därför min smärtor i magen och ryggen har uppkommit. Jag har ilska som jag inte har fått ur mig vilket blockerar min hals. Jag har saker jag vill säga till människor, men att jag inte har kraft eller energi till det än. Hon såg även att mitt huvud är alldeles fullproppat av vad "alla andra" säger åt mig att göra hela tiden. Istället för att lyssna, smälta och sedan släppa så tar jag in det till hundra procent och låter det fastna i huvudet, vilket bara skapar kaos i hela mig. Hon såg också att jag är helt energilös, att all min energi är borta och tipsade mig om att börja med något kreativt, så som att skriva. I will.

Jag rekommenderar verkligen ALLA att göra en auramålning. På fredagar har solkristallen drop in och en målning kostar 100 kronor och tar cirka 30 minuter. Helt klart värt varenda öre!